Juristen och AI

Utvecklingen inom det området som brukar benämnas artificiell intelligens (AI) är intensiv. På kort sikt gör den nuvarande hypen att det finns en betydande risk för besvikelser och bakslag, men på längre sikt råder det knappast någon tvekan om att samhällspåverkan kommer att bli kraftig.

Utvecklingen ställer krav på jurister på åtminstone tre sätt.

Det finns ett behov av att förstå tekniken och dess egenskaper. Det är inte möjligt att tillämpa rättsregler, utforma avtal och utföra andra rättsliga uppgifter på ett korrekt sätt utan att förstå hur olika AI-tekniker fungerar och vilka särskilda risker de för med sig. När AI-tillämpningarna blir allestädes närvarande måste kretsen av jurister med dessa kunskaper breddas kraftigt. Utmaningen är att tekniken är komplex, utvecklas snabbt och kan implementeras på skilda sätt.

Fler jurister behöver vara insatta i den rättsliga reglering som styr utveckling och användning av AI. I takt med att AI-lösningar tas i bruk på allt fler områden krävs ökad kunskap om den relevanta rättsliga regleringen. I praktiken handlar det både om ny komplex specialreglering (t.ex. AI-förordningen) och om kunskap om hur generellt utformade rättsregler kan appliceras på AI. AI-juridiken måste gå från ett smalt specialistområde till ett område som många behärskar.

Jurister måste i första hand vara bra på att utföra de rättsliga arbetsmoment som inte bättre utförs av AI-verktyg. De juridiska AI-tjänster som finns idag är på många sätt imponerande, men för den som är expert på ett visst område är det ofta lätt att upptäcka fel och brister. Samtidigt är vi bara i början av utvecklingen och tekniken kommer fortsätta att förbättras och anpassas till rättsliga behov. Mycket tyder på att jurister i framtiden endast kommer att utföra arbetsuppgifter som AI-verktyg inte utför bättre eller som av principiella skäl kan anses kräva mänskligt utförande. Användning av AI är visserligen inget självändamål, men det är inte heller befintliga arbetssätt – och faktiskt inte heller jurister.

De tre kraven hänger samman. Viktiga arbetsuppgift för jurister blir att ställa krav på utformningen av nya AI-verktyg och att bedöma deras arbetsresultat, något som förutsätter kunskap såväl om hur tekniken fungerar som om de rättsliga förutsättningarna för verktygens användning. Samtidigt kan AI-tekniken i sig bidra till att det blir lättare att förvärva nödvändig kunskap.

Det faktum att vi inte vet exakt hur genomgripande förändringarna kommer att bli är inte ett argument för att vi ska vänta med att utbilda yrkesverksamma jurister och juriststudenter om AI-tekniken, AI-juridiken och det praktiska rättsliga arbetet med AI. Trycket på att tekniken ska komma till användning är redan idag stort och kompetensen behövs därför omgående. Utan en juristkår med relevanta kunskaper föreligger det både en risk för olaglig och olämplig AI-användning och att positiv användning begränsas i onödan. Exempelvis är det lätt att bli utlämnad till vad marknaden för tillfället erbjuder, vilket riskerar att leda till bristande rättslig kvalitet och rena rättsförluster.

Ny teknik förstås ofta initialt i ljuset av befintlig teknik och etablerade arbetssätt. Det är lätt att se möjligheterna att automatisera och på annat sätt effektivisera befintliga moment i arbetet. Men AI-tekniken har potential att leda till mer djupgående förändringar av samhället och mer specifikt av juridikens roll och funktionssätt. Exakt vad framtiden för med sig är svårt att säga, men helt klart är att det finns ett stort behov av jurister som aktivt kan vara med och påverka utvecklingen och kvalitetssäkra arbetet.